-Måste den där saken sväva så fort? Flämtade Carolian.
Hon, Angelina och Travina befann sig på en stig i en gammal skog. Dom följde efter månkristallen som flög några meter framför dom och lämnade ett lila sken efter sig.
-Varför har vi inte kondition träning på skolan? Flämtade Angelina som svar.
Travina, som var den enda som hade någorlunda bra kondition, sprang före dom.
-Äh, så farligt är det väl inte? sa Travina oflämtade (Geniet Christine har gjort det igen! Hon har kommit på ett nytt ord!)
-Jo! flämtade Angelina och Carolian i kör.
Travina skrattade och fortsatte att springa.
-Är du säker? Fräste mannen.
-Super, svarade David. Hon har ingen aning om var kristallen finns.
Mannen tittade på David.
-Nåja, vi hittar säkert kristallen ändå, sa han sedan.
-Hur kan du vara så säker på det? frågade David.
-Budbärarna har den, och dom kommer att hitta den utvaldas fängelse. Vi ska lämna en liten överraskning till dom där…
Mannen skrattade ett rått skratt.
David stod som frysen till is.
-Jag måste varna dom! Dom får inte…tänkte han.
-Och du, David, sa mannen. Jag hoppas att du inte tänker gå och varna dom väl? Vem vet vad som kan hända med Marielle då…
-Du får inte! fräste David.
-Jag båda kan och gör det, ifall du inte sköter dig, väste mannen till svar.
-Vad tusan är det där för något? Sa Angelina och tittade upp mot det höga tornet som låg framför dom.
-Ett torn Angelina, du vet, en lång rak sak som sticker upp ur marken, sa Travina.
-Jag vet vad ett torn är! Fräste Angelina.
-Hallå, månkristallen har stannat! Avbröt Carolian.
Dom tre vännerna gick fram mot det ställe månkristallen stannat på.
-Okej, det här är bara en gissning, men jag tror att vi ska gräva oss in under tornet, och sedan uppåt, sa Angelina.
-Någon som har spadar? Frågade Carolian.
-Jag har, jag fick tre miniatyr av pappa i födelsedags present, sa Travina och tog upp tre små spadar ur sin ficka (Jag gillar fickor, man kan ha så mycket saker i dom. Som tre miniatyr spadar, som, när man trycker på en knapp, blir stora).
Angelina tog en, och Carolian tog den andra.
-Tryck på den här knappen, sa Travina och pekade på en liten grön knapp som satt på spadens skaft.
Angelina, Carolian och Travina tryckte på knappen och spadarna blev genast längre. Dom började gräva med en gång och tjugo minuter senare hade dom kommit in under tornet. Månkristallen svävade nu en liten bit ovanför dom i luften.
-Okej, nu ska vi bara gräva uppåt, sa Carolian.
Dom började gräva igen (Dom fick ganska mycket jord i munnen också) och efter ytterligare en halvtimme hade dom kommit in i tornet.
-Snygga väggar! Sa Travina.
Väggarna var gjorda av vit marmor det fanns bilder på massa blommor, solar, månar m.m.
-Nice! Sa Angelina.
-Check! En trappa! Sa Carolian och pekade på en spiraltrappa som gick (Inte neråt utan) uppåt.
-Låt mig gissa, om vi går upp för den så kommer vi till en lucka, och om vi öppnar luckan så kommer vi till rummet där Marielle befinner sig, sa Angelina.
-Hur kan du veta det? frågade Travina.
-Det brukar vara så, svarade Angelina och ställde sig på första trappsteget. Nå, kommer ni?
Travina och Carolian följde snabbt efter Angelina uppför trappan.
Marielle tittade ut genom fönstret. Skulle någon någonsin hitta henne?
Hon hörde plötsligt steg bakom henne och svängde runt, men hann inte ser mer att en mörk figur stod bakom henne, innan allt svartnade…
-Se på f*n! Sa Angelina förvånat. Det var en lucka här!
Dom hade gått uppför alla trappstegen, som slutade rakt framför en vägg. Men ovanför dom fanns det (Tam, tam, tam, tam!) en lucka!
-Okej, har alla sina trollspön i beredskap? Frågade Travina.
-Jepp! Kom det från Angelina och Carolian.
-Har Angelina gömt månkristallen i sin ficka? Frågade Travina.
-Jepp! Svarade Angelina.
-Bra, då öppnar vi luckan! Sa Carolian och öppnade luckan.
Alla tre klättrade försiktigt upp genom den och helt plötsligt befann dom sig i ett cirkelformat rum. I ena hörnet av rummet stod en säng och i den låg någon…
-Marielle! utbrast Travina och sprang fram mot sängen och ruskade om figuren.
-Travina, kom tillbaka! Ropade Angelina och sprang snabbt fram och ryckte tillbaka Travina.
-Vad gör du? Det är ju Marielle! fräste Travina.
Angelina skulle precis svara när någon bakom dom sa:
-Nej Travina, det är inte Marielle…
Dom vände sig om och stod öga mot öga med mannen David hade mött…
söndag 2 september 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar