12

Marielle vaknade upp med en bultande huvudvärk.
-Var tusan är jag? mumlade hon för sig själv och satte sig försiktigt upp.
Hon drog med fingrarna längs ansiktet, letade efter skador. I bakhuvudet kände hon något klibbigt och drog genast bort handen.
-Varför ska allt sånt här hända mig? stönade hon och ställde sig försiktigt upp.
Hon befann sig i ett cirkelformat rum utan dörr. Det fanns bara ett enda fönster och Marielle släpade sig fram till det och tittade ut. Sedan stönade hon högt.
Marielle befann sig i ett torn och hon hade inga som helst möjligheter att ta sig därifrån.
-Det här påminner mig om sagan om Rapunzel…sa Marielle ironiskt till sig själv. Förutom att jag inte har lika långt hår som hon.
Marielle suckade och återgick till att utforska rummet. I ena hörnet stod en tältsäng som definitivt hade sett sina bästa dagar, bredvid den stod en fotogenlampa på golvet. Bredvid fönstret stod en bokhylla med ett dussin böcker.
-Jippi, ingen mat, det är visst meningen att jag ska svälta här, muttrade Marielle.
-Jag trodde att du var starkare än så, utvalda, sa någon bakom henne.
Marielle snodde snabbt runt och framför fönstret stod samma man som David hade mött i rummet bakom Flummrik den Flummige.
-Vem är du? fräste Marielle.
-Jag vet bättre än att avslöja det, sa mannen.
Han hade en lugn, nästan road röst som fick Marielle att bli helt galen.
Marielle grimaserade mot honom.
-Det är väl inget hövligt uppförande? Sa mannen.
-Kallar du kidnappning som något hövligt då? svarade Marielle trotsigt.
-Du är uppnosig utvalda.
Marielle kunde höra att mannens röst blev mer hotfull.
-Lek inte med mig Chriss, jag kan ta det på fel sätt, sa mannen med farligt låg röst.
-Ursäkta, men om du inte ens vet vad jag heter så behöver du inte prata med mig! sa Marielle.
-Jaså? Samantha har alltså inte sagt det?
-Sagt vad då?
-Ditt namn är inte Marielle, det är Chriss. Det bestämdes långt innan du föddes.
Marielle stirrade på honom.
-Vad pratar du om? Väste hon till honom.
Han lutade sig närmare henne och viskade:
-Det vet du Chriss…Stackars dig som har behövt leva med en lögn så länge…Du är den utvalda.
Marielle stirrade på honom.

Långt ute i universum jublade planeterna. Deras utvalda visste vem hon var, och vad hon skulle göra.
Den vackras uppgift var visserligen långt ifrån slutförd, men dom hade kommit ett steg närmare slutet. Den utvalda skulle snart bli så pass kraftfull att hon skulle kunna besegra det onda.
Frihetens tid hade börjat!
Men Marielles värld rasade samman…

-Jag är…vad? Viskade Marielle.
-Du hörde mig utvalda, svarade mannen. Jag går nu, men jag kommer snart tillbaka.
Mannen försvann och Marielle sjönk ihop i en hög och började gråta.

-Han sa det, sa Samantha tyst till Edwig. Kan du fatta det?
-Samantha, hon skulle ju fått reda på det ändå…försökte Edwig.
-Men det var inte på det här sättet jag ville att hon skulle få reda på det. Jag skulle ju berätta det för henne! Nu i sommar!
Edwig tittade medlidsamt på sin vän.
-Hör du Edwig? Sa Samantha bittert. Dom jublar. Av någon korkad orsak så jublar dom! Kan du förstå det? Marielle har just förlorat sin grundsten i livet. Hur ska hon någonsin kunna lita på någon igen?
-Tänk efter Samantha, sa Edwig leendes. Du vet vad Angelina, Travina och Carolian håller på med…
-Och dom kommer att lyckas brorsdotter, det svär jag på.
Samantha och Edwig vände sig snabbt om och stod öga mot öga med Sorra, alvernas guddina. Sorra hade en vitsilvrig hud och hennes hår var blondare än solen och hennes blåa ögon glänste som safirer.
-Du glömmer Samantha, att det är mitt barn som är borta. Du glömmer att det är under mitt beskydd hon står, fortsatte Sorra.
Samantha tittade skamset ner i marken.
-Om du skiftade fred med din far skulle du kanske förstå, för han förstår något som du vet, men inte vill förstå, sa Sorra. Glöm inte vem och vad du är Samantha. Du är Samtars dotter, drottning över Nari’a, hälften gud, hälften alv. Glöm inte, att din far älskar dig.
Samantha tittade på Sorra och hennes underläpp började darra. Sedan började hon gråta och slängde sig i Sorras famn medan Edwig stod bredvid och tittade på.