18

-Okej, dom har inte många vakter utanför fängelset, bara tre-fyra verkar det som, frågan är bara hur vi ska kunna komma ut från den här cellen, sa Angelina och ritade en karta på golvet (det var sand på golvet såklart!) med en pinne hon hittat.
-Har du någon fil på dig? frågade Travina.
-Vad för sorts fil? Sån som man äter eller sån som man filar med?
-Alternativ nummer två Angelina, sån som man filar med.
-Nix, tyvärr inte.
-Synd, annars hade vi kunnat fila bort gallren på fönstret.
-Om vi låtsas att vi svimmar då? Då kanske dom tar oss till doktor och då kan vi dänga något hårt i doktor huvud och sno hans kläder och stå på varandras axlar och lura vakterna och sedan gå och befria Marielle!
-Bra idé! Men, hur får vi dom att komma ner hit?
-Du kan säga att jag fick en astmaattack (Hon är ju trots allt allergisk mot klänningar och sånt sitter i) eller nått, och när dom kommer ner hit så kan du också låtsas att du har svimmat!
-Hmm…Det kan funka!
-Okej, ska vi göra det med en gång?
-Det kanske är bäst. Vem vet vad dom har gjort med Marielle.
Angelina la sig ner i svimmställning och Travina gick fram till fönstret och ropade:
-Hjälp! Min kompis svimmade!
Sedan la hon sig ner bredvid Angelina i svimmställning hon också. Tre vakter kom in och bar iväg med dom mot ett hus.
-Öppna doktorn! Sa en av vakterna och bultade på dörren.
-Jag kommer! hördes en röst innefrån och någon sekund senare öppnades dörren och Andrion stod i dörröppningen.
-Dom svimma doktorn, sa vakten.
-Jaså? Dom svimmade? Sa Andrion roat.
-Japp. Du kanske kan se vad det är med dom?
-Jag ska göra mitt bästa. Lägg dom på sängarna.
Vakterna bar in Angelina och Travina och la dom på två sängar som stod i ett hörn av rummet.
-Jaså, ni svimmade? Sa Andrion roat när vakterna gått ut.
-Japp! Det ser du väl? Sa Angelina.
Då började Andrion gapskratta.
-Jag måste erkänna att det var en mästerlig plan, sa han.
-Jo, jag vet, sa Angelina nöjt.
-Hade ni tänkt dänga något hårt i huvudet på mig, sno mina kläder, lura vakterna och sedan befria er vän? Frågade han.
-Just det! Hur kunde du veta det? frågade Travina (Som strålade i hela ansiktet över att få träffa Andrion igen)
-Det låter som en plan ni kunde hitta på, sa han.
-Du säger väl inget till vakterna? Frågade Angelina oroligt.
-Jag? Nejdå! Men, vi kan väl hoppa över det där med att ni skulle dänga något hårt i huvudet på mig? sa han.
-Menar du att…? Sa Angelina och Travina samtidigt.
-Ja, jag menar att jag tänker hjälpa er härifrån. Sindorion kan också hjälpa till, jag går och hämtar honom! sa Andrion och gick snabbt ut.
-Vilken tur att Andrion hjälper oss! sa Travina.
-Ja, och Sindorion, sa Angelina.
Någon minut senare kom Andrion tillbaka med Sindorion i hasorna.
-Okej, vi behöver få bort vakterna från huset där Marielle är fången, sa Andrion.
-Frågan är bara hur, sa Sindorion fundersamt.
-Kan vi inte sätta eld på något obetydligt hus och säga att vi behöver hjälp med att släcka det? föreslog Angelina medan Travina nickade instämmande.
-Dom är ganska smarta för att vara så unga, eller hur? Sa Andrion till Sindorion.
-Du har så rätt så, svarade Sindorion.
-Okej, vi gör som ni föreslog. Jag vet ett perfekt hus, sa Andrion. Förut hade vi mat i det men sedan flyttade vi maten till ett annat hus och det har stått tomt sedan dess.
-Vad bra! Utbrast Angelina och Travina samtidigt.
-Vi borde kanske vänta tills det blir mörkt? Föreslog Sindorion.
-Ja, så gör vi, sa Andrion.
Dom satte sig ner alla fyra och väntade på att mörkret skulle falla.