11

Efter att våra tre vänner hade ätit frukost så gick dom ut…För att titta på det fina vädret (Så skulle det vara!).
Då kom Andeliniel (Till Marielles stora förtret).
-Vi har fått order av Dumbledore att vi skulle lära er lite olika saker, sa hon till våra tre vänner.
-Pest, muttrade Marielle och Angelina.
-Som vad då? frågade Travina lite försiktigt.
-Som hur man går, klär och pratar som en dam, sa Andeliniel.
Här bröt våra kära vänner ihop (Varför? Jo, för dom tänkte på vad dom andra skulle säga och göra, och det kan få till och med den ledsnaste att börja skratta) och började asgarva.
Andeliniel tittade förvirrat på dom.
-Sa jag något fel? Sa hon och en blygsam rodnad spred sig uppför hennes kinder.
-Nejdå, det är bara en så skrattretande tanke på att du skulle försöka få Angelina och Marielle att uppföra sig som damer, sa Travina mellan skrattattackerna.
-Jag tänkte samma sak! Fast om er två! Sa Angelina och Marielle och pekade på den andre kompisen plus Travina.
-Så, ska vi börja då? sa Andeliniel.
-Ledsen, du, men jag vägrar, sa Marielle.
-Samma här, sa Travina och Angelina.
-Ni ska lära er att vara damer, vare sig ni vill det eller ej! Sa Andeliniel och stampade argt i marken.
-Inte en chans! Sa Angelina, Travina och Marielle (Som hade fattat att Andeliniel menade allvar).
-Jodå, ni ska, sa Andeliniel och bokstavligen lyfte upp Travina, Angelina och Marielle (Inte så illa för en 19-åring va?).
Andeliniel bar iväg med dom till Andys hus och släppte ner dom där inne.
-Det första ni måste göra är att göra något åt ert hår, sa Andeliniel och höll upp en av Marielles trassliga hårslingor.
-Nej! Inte håret! Sa Travina förtvivlat och hoppade upp bland takbjälkarna (Hon hade trots allt gjort det några gånger).
-Jag tänker inte ändra färgen på det, försäkrade Andeliniel.
-Nej, du ska bara sätta upp det, muttrade Marielle (Som hatade att någon satte upp eller ens rörde vid hennes hår).
-Precis! I alla fall på er ers höghet. Du har väldigt långt hår och långt hår är till för att sättas upp, sa Andeliniel.
Den här lilla söta kommentaren skrämde nästan livet ur Marielle (Som hoppade upp bland takbjälkarna hon med).
-Våga inte röra mitt hår! Sa Marielle och (Försökte) göra några karate rörelser (Vilket resulterade i att hon ramlade ner från takbjälkarna).
-Det här är tortyr! Sa Angelina.
-Jo, men hela kvinnans värld är en tortyr, visste ni inte det? sa Andeliniel med ett litet leende på läpparna.
-Jo, jag fattade det när jag träffade dig, muttrade Marielle.
-Var nu snäll, bannade Travina uppifrån takbjälkarna.
-Försök inte härma Ce’Nedra Travina! Sa Marielle (Som redan insett att hon, Angelina och Travina förlorat).
-Jag försöker inte, jag gör! Sa Travina och tog ett litet skutt (Och ramlade ner hon också).
-Sätt er ner på varsin stol så ska jag kamma ut ert hår, sa Andeliniel och våra tre vänner (Som gett upp) gjorde som hon sa. Sedan började Andeliniel att borsta ut deras hår, en i taget.
-Ers höghet, hur länge sen var det du kammade ditt hår senast? Frågade Andeliniel som hade stora problem med att dra borsten genom Marielles hår.
-Jag drog fingrarna igenom det imorse, sa Marielle.
-Kunde tro det, mumlade Andeliniel.
Resten av borstningen pågick under tystnad.
-Sådär ja! Sa Andeliniel nöjt när hon hade kammat igenom alla tres hår.
-Usch, mitt hår känns borstat! Sa Angelina och Travina och Marielle nickade instämmande.
-Seså, så farligt är det inte. Och nu ska vi se till att få på er klänningar! Sa Andeliniel och tittade med skräddarsyn på våra tre vänner.
Vid den här kommentaren bleknade Angelina, Travina och Marielle avsevärt.
-Vilken färg gillar ni mest? Frågade Andeliniel.
-Lila! Sa Travina.
-Svart! Sa Angelina.
-Grönt! Sa Marielle.
-Travina, du kan verkligen inte ha lila, det passar inte till din hårfärg, något ljusblått kanske? Sa Andeliniel fundersamt medan hon rotade i några lådor.
Travina muttrade.
-Okej då, jag får väl ha ljusblått! Sa hon med avsmak.
-Bra hjärtat, utmärkt, mumlade Andeliniel halvt om halvt för sig själv samtidigt som hon tog fram tre klänningar i färgerna: Ljusblått, svart och grönt.
-Måste vi göra det här? kved Angelina när hon såg klänningen (Stackars Angelina, hon var allergisk mot att ha klänning på sig).
-Ja, det måste ni, sa Andeliniel och gav dom varsin klänning (Den ljusblåa till Travina, den svarta till Angelina och den gröna till Marielle). Vad väntar ni på? Byt om!
Våra tre vänner stönade och bytte om till klänning.
Andeliniel fortsatte den här tortyren…Ehm…Sysselsättningen några timmar till innan våra tre vänner fick tillåtelse att gå. Och då var det redan mörkt ute.
-Tack, äntligen slapp vi ut därifrån! Sa Marielle och rufsade till håret igen. Kan ni tänka er att hon faktiskt borstade mitt hår? Och satte upp det? sa Marielle med avsmak.
-Och att vi var tvungna att ha klänning på oss? sa Angelina med en rysning.
-Och att hon faktiskt fick oss att buga, gå och prata som en dam? Sa Travina med ett stön.
-Pest! Sa alla tre samtidigt.
-Och imorgon börjar det om igen, muttrade Angelina.
-Ja, hemskt är det, sa Marielle medan Travina nickade instämmande.
Dom gick snabbt till sitt hus och gick in och la sig.
-Och det här skulle vara bättre än flickskola? Var alla tres tanke innan dom somnade.